Cecilia Bjursell och Bodil Jönsson låter oss följa med i deras brevväxling om livslångt lärande.

https://s3.us-east-2.amazonaws.com/pod-public-media-files/2023/6/26/4/ef569fe9-4607-41ec-a32c-fc9537f3c539_brevpodden_avslut.mp3

Nu är Brevpodden slut, tack alla ni som lyssnat!

Avslut

https://s3.us-east-2.amazonaws.com/pod-public-media-files/2023/6/26/4/022556f4-0e0b-49ec-9927-c88afcf109c4_brevpodden_avsnitt_10.mp3

Nyckelfrågor:<ul><li>När gjorde du senast en tacksamhetsövning, på egen hand eller tillsammans med andra? Vad kom du underfund med då?</li><li>Känner du något tryck att utvidga eller rentav byta ut någon av dina komfortzoner, och hur gör du för att bättre komma underfund med vart du vill?</li><li>Får du lust att botanisera vidare kring konvivialitet/conviviality via exempelvis Google?</li><li>Vilka människor har du i din närhet som du kan provtänka med?</li></ul>

Avsnitt 10 (breven 19 och 20). Om tacksamhetsövningar. Om hur uppbrott ibland kan vara både nödvändiga och smärtsamma och kräva sin ställtid för att man alls ska vilja och kunna lämna sin komfortzon. Om hur inre ”årsringar” från svåra år med stora omvälvningar kan vara de som på lite sikt blir de mest värdefulla. Och om hur inte bara repetition utan också variation kan vara din inlärnings moder

https://s3.us-east-2.amazonaws.com/pod-public-media-files/2023/6/26/4/8c2e9f03-df36-45eb-9772-bea21ed3c8d5_brevpodden_avsnitt_9.mp3

Nyckelfrågor:<ul><li>Hänger du med när vi även i dessa brev tar upp ”konserverad tid”, inte i termer av att det är själva tiden som ”sparas” (det är omöjligt) utan utifrån hur använd tid faktiskt byggs in både i dina yttre och inre förutsättningar?</li><li>Mycket av din kognition är distribuerad till infrastrukturen och sakerna runt omkring din (som t ex lagar, kommunikationer, bebyggelse, klockor, böcker, mobiler, minnessaker, …). Har du funderat över vad detta gör med din ”nakna” kognition, alltså din kognitiva stand-alone-förmåga?</li><li>Gläds du eller förskräcks du inför att en för dig alldeles ny tanke i samma ögonblick troligen tänks av många medmänniskor?</li><li>Att alltid i bakhuvudet ha frågor som ”hur kan jag göra detta mer konvivialt?” och att efteråt reflektera över ”vad i detta blev så konvivialt som möjligt?” hjälper en att komma underfund med och utveckla det mellanmänskliga. Utmanas du av möjligheten att förstå mer hur man kan leva (”vivere”) bättre med (”con”) varandra?</li></ul>

Avsnitt 9 (breven 17 och 18). Om hur en tanke kan ligga i tiden, dvs samtidigt tänkas av många. Om hur vi också retroaktivt strävar efter att hitta meningar och mönster i våra liv. Om att döstädning inte är något enbart positivt. Om hur brevskrivning kan fungera som en imaginär barnmorska

https://s3.us-east-2.amazonaws.com/pod-public-media-files/2023/6/26/4/72156b49-9c58-4ded-afdb-5730413f8de6_brevpodden_avsnitt_8.mp3

Nyckelfrågor:<ul><li>Vilka är dina erfarenheter – visar människor långt norr eller långt söderifrån i Sverige öppnare sin kärnpersonlighet än människor överlag gör i mellanSverige?</li><li>Vad får du för associationer när vi skriver om lärandet som en ”slow-cooking”?</li><li>Vet du vilken MyerBriggs-kategori du hör till? Och känner du igen dig i de existerande beskrivningarna av din personlighet?</li><li>Använder också du skrivandet för att komma underfund med hur du tänker?</li><li>Vad gör tiden med maten och vad gör maten med tiden? Vad gör måltiden med människan och vad gör människan med måltiden.</li></ul>

Avsnitt 8 (breven 15 och 16). Om människan som kulturvarelse och om måltider som familjenav. Om upptäckter av ännu fler överlapp inom Cecilia-Bodil-paret, både geografiskt (vi kommer från ytterändor av Sverige) och personlighetsmässigt (vi är INFJ:are i Myer Briggs-terminologin). Om hur lärandet med tiden vässar profilen, och om skrivandet som ett stöd i detta

https://s3.us-east-2.amazonaws.com/pod-public-media-files/2023/6/26/4/0888d3d6-e74d-49f2-902e-bf0b8f23afa4_brevpodden_avsnitt_7.mp3

Nyckelfrågor:<ul><li>Visst hjälper väl högtider och ritualer oss till tydligare gemensamma rytmer i livet? Eller??</li><li>Aktiva elever prioriteras hela vägen från grundskola upp till universitetsnivåer. Men är detta verkligen rimligt? Och vad för det med sig genom sin inriktning på aktiva detaljprestationer snarare än på tyst eftertänksamhet och helhetsfunderingar?</li><li>Brukar du reflektera över dina felskrivningar, felsägningar eller felläsningar? Om inte – gör det! Det kan vara mycket nöjsamt!!</li><li>Klassgränsöverskridande kan vara ett utmärkt sätt att få syn på sådant man annars kan vara blind inför, dvs to make the familiar strange, samtidigt som det tveklöst utmanar en i riktning mot to make the strange familiar. Vad har du för erfarenheter av detta?</li></ul>

Avsnitt 7 (breven 13 och 14). Om högtider kontra vardagar, om koncentration kontra ytfladder, om det passiva kontra det aktiva, om Kvasiträsk och andra felskrivningar och om problem och möjligheter i överskridande av klassgränser

https://s3.us-east-2.amazonaws.com/pod-public-media-files/2023/6/26/4/3f694b55-bae4-4475-a77f-77edee0fe5d6_brevpodden_avsnitt_6.mp3

Nyckelfrågor:<ul><li>Den s k administrativa klassen har fått en enorm makt i utbildningsväsendet som strateger, jurister, HF-personal, mm, snarare än som servicepersonal. Och som mätare av basverksamheten via styckeräknande och ett därmed förytligande fokus på utbildningsproduktion snarare än på lärandeprocesser. Har du några exempel att bidra med kring detta?</li><li>När du hörde oss prata om ”Motjorden”, vad väckte den för associationer i dig?</li><li>FAQ, Frequently Asked Questions, och UEQ, UnExpected Questions fyller båda en viktig funktion. Medan FAQ synliggör vad som behöver bättre förklaringar, kan UEQ hjälpa till att skaka om grundvalarna. När mötte du senast en UEQ och vad handlade den om?</li><li>Vad gäller Amazons prioritering av helheter via Word snarare än staccatodetaljer via Powerpoint – får du någon lust att haka på åt det hållet??</li></ul>

Avsnitt 6 (breven 11 och 12). Om hur både utbildning och lärande kan gå vilse genom alltför mycket pedanteri och detaljmätande och alltför lite kreativitet och bildning. Samt om hur vi alla då och då (liksom Platon) försöker ”rädda fenomenen”

https://s3.us-east-2.amazonaws.com/pod-public-media-files/2023/6/26/4/3d24fb46-138d-4e37-902a-bd854d0d4f96_brevpodden_avsnitt_5.mp3

Nyckelfrågor:<ul><li>Barn förr i världen skrev ofta brev till varandra och därtill skoluppsatser som bara var till för att öva upp förmågan att berätta. Vad händer med barns lärande när man numera försöker få dem att direkt analysera och värdera, och hur rimmar detta med hjärnforskningens inblick i hur det unga skolbarnets hjärna fungerar?</li><li>Vi ordar mycket i breven kring hur viktig den överlappande kunskapen är för gemenskap och existentiell trygghet, och hur ensamhetsdrivande kunskapsrelativismen är. Vad har du lagt märke till av detta?</li><li>Hur öppen vill och kan och bör du vara inför omvälvande nya tankar? Själva hävdar vi att det ska mycket till för att man ska hoppa över från ens existerande referensträdd till ett helt annat paradigm. Känner du igen dig i detta?</li><li>”Utan tvivel är man inte klok”, skrev Tage Danielsson. Så sant, så sant. Men utan referensram/referensträd är man inte heller klok. Eller?</li><li>Det objektiva är i många sammanhang ett fantastiskt kunskapsideal. Men minst lika viktigt är det i praktiken att vara saklig, dvs medveten om att till saken hör (nästan alltid) personen, skeendena, relationerna. Säger det dig något att vi gör den distinktionen mellan det objektiva och det sakliga?</li></ul>

Avsnitt 5 (breven 9 och 10). Om hur ens referensram/referensträd styr lärandet och om poängen att inte hoppa över de nedre nivåerna i den Bloomska lärandetaxonomin

https://s3.us-east-2.amazonaws.com/pod-public-media-files/2023/6/26/4/c8e28e90-cede-45ba-87f3-2ba06f243d41_brevpodden_avsnitt_4.mp3

Nyckelfrågor:<ul><li>Förr var det så självklart att unga människor inte kunde klara sig utan att försöka lära sig av gamla. Så är det inte längre, bl a på grund av den ställning som den nya tekniken fått. Har man därigenom slängt ut barn med badvattnet, dvs fanns det fundamentala poänger i lärandet förr som vi nu missar?</li><li>Med utgångspunkt i Maslows behovshierarki diskuterar vi i breven vad som händer om man bara inriktar sig på den översta nivån (självförverkligandet) och den nedersta (det fysiologiska) men missar de tre sociala nivåerna däremellan. Är det månne detta som ligger bakom att det idag är svårare än någonsin att vara ung?</li><li>Med ålder följer ofta en ökad existentiell trygghet och därmed en förmåga till ett friare lärande och en tydligare inriktning på Känner du igen dig i att äldre gärna vill lära sig för att bättre förstå hur det egna livet utvecklats och utvecklas?</li></ul>

Avsnitt 4 (breven 7 och 8). Om varför yngre inte lika självklart som förr lär sig av äldre och om hur äldres lärande ofta har en annan inriktning än yngres

https://s3.us-east-2.amazonaws.com/pod-public-media-files/2023/6/19/13/fad4b5e1-95bc-4759-ae95-79b85b5ef45d_brevpodden_avsnitt_3.mp3

Nyckelfrågor:<ul><li>Vill verkligen alla äldre bli ”aktiverade”?</li><li>Hur kan vi ladda om begreppet ”gammal” till att stå för (minst) lika mycket positivt som negativt?</li><li>Vad vet du om H70?</li><li>Mycket i vår brevväxling är svenskt, annat är universellt. Får du lust att här och var lyfta upp kulturbundna perspektiv?</li><li>Hur kan du undvika att blanda ihop den detaljglömska som är en normal del av ett friskt åldrande med de sjukliga förändringar som hör ihop med demenssjukdomar?</li><li>Är det kanske först när man blir gammal som man kan komma underfund med vem man är, bortom alla skymmande utanverk?</li></ul>

Avsnitt 3 (breven 5 och 6). Om något av allt det fina som ryms i att bli gammal

https://s3.us-east-2.amazonaws.com/pod-public-media-files/2023/6/19/12/3c07b709-ad41-44af-862a-5f0cf041a129_brevpodden_avsnitt_2.mp3

Nyckelfrågor:<ul><li>Hur påverkar förskjutningar i tidsandan de skillnader som finns mellan generationerna?</li><li>Visst är det väl fint med generativiteten, dvs att äldre mer eller mindre automatiskt flyttar över sitt intresse från den egna personen till de kommande generationerna?</li><li>Om det är sant att ”70 är det nya 50”, måste rimligen tankarna inför din egen ålderdom ta med detta i beräkningen. Det är inte bara du som har svårt att känna igen dagens äldre eller dig själv utifrån förra eller förförra äldregenerationen. Vad gör denna disjunktur med dig?</li><li>Har du tänkt på att äldre faktiskt är mer olika varandra än vad yngre är?</li></ul>

Avsnitt 2 (breven 3 och 4). Om generationers särdrag

https://s3.us-east-2.amazonaws.com/pod-public-media-files/2023/6/15/10/a7054366-b60c-4156-91a7-4064a79c5451_brevpodden_avsnitt_1.mp3

Nyckelfrågor: <ul><li>Kan man ta till sig kloka råd tidigt i livet och på så sätt hitta genvägar i lärandet?</li><li>Vågar du lita på att också ditt eget lärande kommer att utvecklas med åren?</li><li>Visst vet vi att nuet kan påverka framtiden. Men vad med det omvända: kan framtiden redan på förhand påverka nuet?</li><li>Tankar når inte långt utan erfarenhet. Men hur långt når erfarenheten utan tankar?</li><li>Man kan inte nå fram till klassikern ”känn dig själv” med mindre än att man hela tiden tar hand om sig själv och betänker sina erfarenheter. Gör du det?</li></ul>

Avsnitt 1 (breven 1 och 2). Om livet och lärandet i olika åldrar

https://s3.us-east-2.amazonaws.com/pod-public-media-files/2023/6/15/10/0b3924ad-f0ac-4eee-9c71-61316c976dc2_brevpodden_intro_v2.mp3

I arbetet med boken Äldres lärande – utblickar och insikter vaknade ett intresse för att kanske göra något mer tillsammans. Efter ett tag kom vi på att en brevväxling kunde vara ett sätt att lära känna varandra bättre och utveckla nya tankar. Brevväxlingen kom igång våren 2022 via e-post och pågick under en intensiv period några månader. Breven trängde sig in mellan allt annat som skulle göras och tog plats i våra liv. Det var lite förvånande men samtidigt en härlig känsla av att slukas upp i något och att ha hittat någon sparringpartner som var tillräckligt lik en själv för att man skulle förstå varandra men tillräckligt olik för att vi skulle bidra med andra perspektiv på det vi samtalade om i breven.Ganska tidigt bestämde vi att vi skulle skriva tjugo brev var. När vi var färdiga var vi så förtjusta i vår brevväxling att vi bestämde oss att dela den med andra i en podd där vi läser upp breven. I det närmaste ordagrant men med en och annan avvikelse eftersom vi i studion stod öga mot öga för att få den rätta närvaron och som en följd av det improviserade lite här och var.Hoppas du kan känna att det här har varit en enda stor glädje för oss. Brevväxlingen blev ett så speciellt sätt att mötas. Får du rentav lust att hitta en brevvän och göra något liknande? Nu först: välkommen in i vår brevväxling!Bodil och Cecilia

Förord: Bodil och Cecilia berättar om brevväxlingen

Cecilia Bjursell och Bodil Jönsson låter oss följa med i deras brevväxling om livslångt lärande.